effectme.blogg.se

Mitt problem med mig själv är att jag vill göra Sjuhundrafemtioelva saker samtidigt. Saker som "måste" göras och saker jag vill göra. Men med enkel mattematik så går ju inte det ihop, inte för mig och inte för någon.

Jag tror jag är stålkvinnan och kan fixa allt och lite till. Och när jag i slutändan märker att jag bara hunnit med en sak av vad jag planerat att jag skulle hinna med, då dagarna innehåller så mycket annat, så blir det kaos i mitt inre och inget fungerar riktigt som det borde. 

 

Jag måste lära mig att stänga av alla måsten, måste lära mig att man inte behöver göra allt på en och samma gång. Dammråttorna finns kvar där även i morgon, och även om några dagar om det så behövs. Lika så tvätten finns kvar och jag har en garderob full med kläder jag aldrig använder så det är dags att börja använda dem och tvätta sen, en annan dag. Måste försöka att sortera bland mina måsten, och bara göra sånt som jag mår bra av och samtidigt inse att när dagen är slut så är den slut och då ska jag vara tacksam över det den har givit, även om jag bara har suttit framför tv:n hela dagen. Svår läxa, men jag ska klara den.

 

Min meditation är min målning. Färger, penslar och dukar står alltid framme. Jag har ett helt rum enbart till detta. I det rummet finner jag lugn. Och blir det inte bra det jag målar så tar jag bara en ny duk och börjar med något annat. 

I detta rummet får det vara stökigt, och det är skönt att ha ett kaosrum för inre harmoni. Jag vet att jag måste lugna ner mig. För min egen skull och för mina kära.