Hundliv!
Nu är det dags att vakna upp igen och väcka denna blogg.
Finns ju fortfarande en hel del saker som är effektfulla och värdefulla i mina dagar. Som jag så gärna vill skriva om och dela med mig av. Låååånnnggg tid har gått sen jag gjorde mitt senaste inlägg och jag vet inte varför det stoppades där!?
Vi flyttade och vi blev med hund.
Efter många års väntan var det äntligen vår tur i bostadskön till en hyres lägenhet med uteplats. Som vi har väntat och längtat och pang bom så fick vi en... Fick och fick... lägenheterna är jävligt dyra i hyran här. Men det är här vi vill bo och här vi vill leva, och vi älskar vår lägenhet och vår lilla trädgård.
Och för lite mer än ett år sedan såg jag ett inlägg från upphittadedjur.se att dom hade en Husky hane för omplacering. Han var snäll, trevlig och ca 4år trodde de.

Här är bilden från upphittadedjur.se
Jag väntade några dagar med att ringa dem för att kolla om han fanns kvar hos dem, jag menar om han fanns kvar, då var det meningen att jag skulle ta hand om honom.
Och han fanns kvar!
Vi körde upp till Höganäs och till djurstallet där den 18 december 2014. Nathalie, som är djurskötare och har hand om omplaceringarna hämtade Huskykillen och vi gick till deras ridhus för att släppa honom och titta på honom...och bestämma oss....skulle han få följa med hem eller inte!?
Tyckte faktiskt att han hade vissa dåliga egenskaper och kändes lite opålitlig... men jag tog chansen, den bästa chansen i mitt liv, och han fick följa med hem!
Efter 2 dagar hemma hade vi tid hos veterinär för besiktning och vaccination. Veterinären hittade även chippet, som inte hade hittats innan, och det visade sig att vovven var 6år och inte 4.
Bowie, som vi döpt honom till vägde då 18kg, pälsen var fet, smutsig och tussig. (Se bilden ovan!) Han hade fula märken runt halsen efter att han förmodligen stått bunden långa perioder. Och vi vet att han stått utan mat och vatten. Vem gör så mot ett djur!????
Vi hade även hittat ett fult hundbett på hans svans, det var därför han kändes opålitlig när vi var och tittade på honom, han var rädd om sin onda svans...
Vi kastrerade Bowie i mitten av januari, svansen läkte och pälsen började växa ut på honom och snart såg man inte märken från att hade stått uppbunden.
Han kände sig hemma redan efter ett dygn och jag blev hans allt.
Bowie har blivit en fin kille på 7år nu. Hans päls är tjock, fluffig och blank. Idag väger han 24,2 kg och det är en bra vikt på honom.
Han är glad, busig och trygg, älskar kel och kramar.
Han är vår ögonsten i ur och skur och livet i vårat liv.
Vi är så glada och tacksamma för att han blev räddad från misär, att vi fick förtroendet att ta hand om denna lilla kille och att vi fick chansen att ge honom all vår tid och kärlek.
Detta är det absoluta bästa vi någonsin har gjort, detta är lycka!

Min älskling!

Bowie har en speciell still när han sitter... sitter lite "tjejigt" ;)

Mina gossar!

Hmm...ja så här kan man ju oxå ligga...

Skolfoto 1965!?

Bowie är alltid med!

Sensommar kväll på stranden!
Kärlek! /V